ränge [ˈrɛŋə] <1 und | andu. 3 Singular | singularsg Präteritum, Vergangenheit | preterite, (simple) past tenseprät Konjunktiv | conjunctive (mood)konjkt>
- ränge → see ringen
|
Range
Inflections of 'Rang' (Nm): Nmpl: Ränge
Inflections of 'Range' (Nf): Nfpl: Rangen
|
|
||||||||||||||||